7 september, 2015

En resdag med sju byten mot äventyr

Av challengediabetesblog

So far so good! 5 byten för att ta sig till Bryssel kändes lite svettigt men resan gick smidigare än väntat 😃

Höjdpunkten på den regniga resdagen va den genomgoa busschauffören på byte nr fyra. En sann gentleman! Han såg förkrossad ut när jag själv bar upp den stora cykelväskan på bussen. När de va dax att gå av, stängde han av motorn och tog några stora kliv bak i bussen för att hinna hjälpa mig av med cykelväskan. Han öppnade bussdörren och visade med en gest att jag skulle gå av först och han skulle ta hand om väskan… Sen tog han sats för att hoppa av bussen och sprang med den 30kg tunga väskan ända fram till flygplatsdörren ungefär 70 meter därifrån. Det såg verkligen kämpigt ut och väskan va nästan lika hög som mannen. Jag sprang efter och skrek ”My suitcase has wheels Mr!!!” 

Det finns allt sanna gentlemän kvar både här och där i världen! Man blir lika glad varje gång man träffar på dem! Den goa mannen såg nästan exakt ut som Josef Fares pappa 😍

    

Nu är jag äntligen framme på hotellet i Bryssel. Så härligt att träffa mitt team och gamla vänner! Ikväll ska vi få information om studien och få igång alla häftiga apparater som vi ska ha på oss för att hålla koll blodsockret. SPÄNNANDE!!!

  
 

Intressant föreläsning om studien jag och 20 andra diabetiker ska va med i under cykelturen från Bryssel till Geneva

 
Hörs snart igen! 

Lämna en kommentar   |  Etiketter: , , , , | Sparad iDiabetes, mHealth grand Tour

2 september, 2015

Imorgon kl 08.00 går starten

Av challengediabetesblog

Nu är jag påväg! Pirr pirr i magen. Otroligt laddad!

Det här har jag framför mig 🙂

Imorgon klockan 08.00 startar vi i Bryssel. 21 diabetiker ska cykla hela sträckan, alla tre etapper för diabetesforskning, 1500km och 22.000 höjdmeter till Geneve 😃 Studien kommer va en av de största hittills! Känner mig privilegierad. mHealth Grand Tour har 100 cyklister från 22 länder i år!!!

Jag längtar så efter att få cykla efter 10 dagar i totalvila. DET är ingen lätt grej, men tycks ha hjälp för infektionen försvann och persen med Bältrosen hoppas jag att jag kan lämna hemma!

Hoppas att detta är ett bevis på att det funkar, ett tecken till mig att VÅGA vila mig i form… Vila längre än jag tror att jag behöver trots att kroppen blir stel. Lätt yoga, stretchövningar sant min gudomliga spikmatta har hjälp mig! 

En ny insikt- Det blir lika rörigt, men det tar helt klart längre tid att packa lite… EN ryggsäck med alla nödvändigheter för en 11 dagars resa 😁 … Men jag gjorde det! ✌️ ( I den stora väskan ligger min fina nya cykel ”Merckx Mourenx 69”- att få ihop den igen blir ett äventyr i sig.)

  
Så här lite packning borde man väll bli tilldelad något pris för?! 

Cykelkläder, hjälm, regnkläder, myskläder, galaklänning, skor, insulin och medicinnödvändigheter- ni diabetiker vet att det krävs endel grejer och extra grejer när man reser som diabetiker typ 1. En extra Animas pump har jag lånat med från Rubin Medical. Känns tryggt om något skulle hända. Ska du ut och resa med din pump finns info om hur du lånar en extra här Resa med Animas insulinpump

  
Resa, äta och ladda mentalt!

Lämnar ett regnigt Sverige och flyger mot äventyret. MHealth Grand Tour 2015 here I come!!!!!

4 kommentarer | Sparad iOkategoriserade

23 augusti, 2015

Ställer in mig på 7500 kalorier/dag igen…

Av challengediabetesblog

Förlåt att jag varit så dålig på att hålla er uppdaterade om Bältros och hur det utvecklats men det är så tråkigt att göra negativa inlägg och sen jag fick bältros så har det varit mest tråkigt. 

Från att ha gjort ont och varit en pina de 5 första dagarna blev det bättre med medicin och bra sömn gör ju verkligen sååå mycket gott för kroppen. Det borde jag glädja mig åt mer! Jag tänkte att det skull vända redan då men varje gång jag haft en bra dag och ansträngt mig på något sätt så blir jag sämre igen. Mitt immunförsvar är svagt, energin är låg, blodsockret högt, halsont, feber, huvudvärk. Pigg en dag och sängliggande nästa. 

Ni som känner mig vet att jag är omöjlig att ha att göra med när jag inte tränar 😜 Jag tittar på min nya fina cykel varje dag och längtar efter att ha ork att dra iväg på en långtur. Men en dag när jag va som mest grinig fick jag ett mycket uppiggande mail…

Jag blev erbjuden en plats i diabetesteamet ”Orange” som ska cykla mHealth Grand Tour från Bryssel till Geneve!!! Min DRÖM har varit att cykla ”mHealth” igen och kunna delta i diabetesstudier i skarpt läge. Vidareutveckling av CGM, kontinuerlig blodsocker mätning genom en ”knapp”på kroppen, är det jag önskar mest av allt åt alla diabetiker typ 1, förutom en fungerande bukspotskörtel förstås 😊 Med CGM får vi diabetiker typ 1 en sportslig chans att hålla blodsockret under kontroll så att vi håller oss friska, pigga och utan komplikationer! 

 Och NU har jag chansen att få delta igen! En repris av mitt livs äventyr 2013 då jag cyklade från Bryssel till Barcelona med ”Team Blood Glucose” Vi åt minst 7500 kalorier/dag för att orka och inte tappa vikt. Det va otroligt tufft men vi gjorde det då och jag vill så hemskt gärna va med i år igen… 22.000 m uppförsbacke med oförglömlig utsikt.

Fantastiskt ögonblick- I mål på mHealth Grand Tour 2013 efter 230mil på cykel genom europa, 22.000 meter klättring över Alperna och Pyreneerna för att viss att ALLT är möjligt med diabetes typ 1.

I mål 2013 med delar av mitt cykelteam av diabetiker typ1

Så nu är mitt fokus tänka positivt, vila, bygga upp immunförsvaret och hålla mig undan från sjukdom!

 

Ett sånt här bäddset borde hjälpa mig att tänka possitivt och orka cykla långt utan att träna hårt


Ett sånt här äventyr vill jag inte missa!!!  Håll tummen för mig ✊

  

På väg uppför ”Coll de la Creueta”; 1880m uppförsbacke med 600 höjdmeter , mHealth Grand Tour 2013

 

2 kommentarer   |  Etiketter: , , , , | Sparad iVardag

30 juli, 2015

”Helvetets eld”

Av challengediabetesblog

Känslan av att va stark och på topp har likt sommarvädret bytts ut till en helt annan känsla..

Tror allt började förra tisdagen innan ett tempolopp som jag skulle va med på med min nya snabba cykel. Jag hade sett så fram emot att få cykla snabbt på den skojiga ”ramp-liknande” banan. Men jag va så trött och kunde inte tagga till hur jag än försökte.. Olikt mig! 

Blodsockret va högre än normalt så jag misstänkte att en infektion va på intågande.

Det kändes ändå ok under loppet men när jag kom hem kom huvudvärken, jag kände mig febrig och helt slut. Dagarna efteråt kändes huden öm och att ha kläder på kändes obehagligt. Jag skippade bh och hade bara en stor t-shirt på mig när jag kunde. Tur det va soligt och varmare väder då 😉

Jag kände mig inte riktigt sugen på någon annan träning än yoga och lätt cykling så det har jag gjort mest de senaste dagarna- olikt mig.

Jag har fortsatt med morgonyoga hela sommaren fram tills nu, har gjort underverk med min stela kropp

  

Glasspaus i Skived på 71km mysrundan på nya cyklar ”Merckx Mourenx 69” x2

 
Det började bränna och värka i bröstkorgen dagen efter ett styrketräningspass. Jag tänkte att jag måste ha sträckt mig eller fått inflammation i muskelfästet vid revbenen efter många tunga ”kettlebell swing” 

Det blev värre och värre. De tre nedersta revbenen värkte mest och det började göra ont när jag andades. När jag nös trodde jag att jag skulle svimma så jag blev mer och mer säker på att jag fått en fraktur på revbenen. Det börjar ju värka först en vecka efter en revbensfraktur och andra dagen ska va värst. Hur mycket jag än klurade kunde jag bara inte komma på när/var hur jag skadat mig?…

Andra natten med värk va fruktansvärd. Det bränner och hugger i nedre bröstkorgen, sidan och ryggen. Smärtan är så intensiv så jag bara ville skrika rätt ut. 

Jag och hela kroppen minns olidlig smärta som aldrig tar slut.. Bilder och känslor från tiden efter bilolyckan 2001 då varje dag va fylld av värk tills jag åt så mycket mediciner att jag inte kom ihåg något av dagarna. När jag försöker mota paniken genom att andas lugnt upptäcker jag att det är ungefär var tredje andetag som värker mest. Jag är sedan min olycka 2001 väldigt försiktig med tabletter mot värk. Det va riktigt plågsamt att ta sig ur år av morfinbrukande men nu stoppade jag i mig alla värktabletter jag kommer över i medicinskåpet 

…men inga värktabletter hjälper längre. Försöker snyftande ringa till sjukvårdsupplysningen för att få veta HUR jag ska klara mig igenom natten? Det va skönt att höra en röst och jag vet inte riktigt hur damen i luren förstod vad jag sa men ”ta värktabletter och testa is mot revbenen” fick jag till svar och rådet att kontakta vårdcentralen på morgonen. Det va en låååång jobbig väntan till morgonen. Trodde aldrig jag skulle kunna ta mig upp ur sängen igen men konstigt nog lättade värken och jag tog mig iväg för att träffa min läkare på vårdcentralen.
Min husläkare är jättebra och hon lyssnar på vad man säger. Jag hörde själv hur knasiga det lät när jag berättade ”jag tror att jag brutit revbenen men kan inte komma på vad jag gjort.. Det ömmar när jag andas och på nätterna har jag olidlig smärta som gör att man skriker rätt ut.. Inga värktabletter hjälper.. Idag har jag även ont längre upp på bröstkorgen, sidan och mot ryggen. 

När jag tog av mig tröjan för att visa frågade min läkare vad jag gjort på ryggen? ”Jag har nått konstigt eksem som jag smörjer med kortison – det sitter så dumt så det är obehagligt att ha kläder på sig”

Min läkare ringde efter en kollega och de verkade båda överens om vad jag råkat ut för.

”Du har fått Bältros” berättade min läkare. Det förklarar smärtan du berättar om. Det är ett virus som finns i kroppen efter att man fått vattenkoppor.

Jag visste verkligen inget om Bältros eller Hellvetes eld som det också kallas. Det är oftast äldre som drabbas och människor med dåligt immunförsvar. Vi som tränar hårt och mycket låter vårt immunförsvar ligga på gränsen till att brytas ner efter påfrestande pass. Återhämtningen är A och O för att hjälpa immunförsvaret och inte bli sjuk.

Läkaren berättade att det finns bromsmedicin som lindrar och förebygger komplikationer men det måste sättas in inom 72 timmar efter insjuknandet för att ge effekt. Varför hade jag inte uppmärksammat kroppens signaler tidigare?!

Mina utslag va mer än tre dagar gamla. Jag fick morfintabletter och värktablett mot nervsmärtan och jag hoppas hoppas att det kommer hjälpa mig med smärtan för den är outhärdlig nattetid!!!

 

Bältros utslag ser inte mycket ut för världen, sitter oftast på en sida av kroppen och sägs bränna som helvetets eld .

  

… och jag som aldrig mer ville ta till mediciner.. nu skulle jag ta precis vad som helst för att slippa värken!

 
Tredje natten va precis lika jobbig som de första nätterna trots att jag åt min medicin, men jag tycker att dagen idag har varit lite lindrigare från ”huggen” i bröstkorgen. Hoppas de hjälper efter några dagar.

Jag vill gärna komma i kontakt med er som fått Bältros i min ålder. Behöver verkligen få lite tips och svar.

Läkaren kunde inte säga hur lång tid det tar att bli bra.. bara att min ”unga” ålder är till min fördel och förhoppningsvis att jag är vältränad. Hur spelar min diabetes in?

Hur mycket av nervsmärtan försvinner och när? Tar det några veckor? Ett halvår? Flera år? 

Kan man på något sätt få lindring av värken utan mediciner? Förhoppningsvis kan jag träna snart och byta morfin mot endorfiner 😃✊ Längtar!!!

Jag läser allt jag kommer över utan att bli klokare. Det finns mycket att läsa om nervsmärta som komplikation av diabetes. 

Ännu en stark anledning att va extra rädd om sig som diabetiker och göra allt för att ha ett stabilt blodsocker. 

Bra att veta är att man bara kan få vattenkoppor (om man inte har haft det tidigare) av nån som har bältros, inte bältros!!!

Bältros

Jag håller er uppdaterade ❤️

Lämna en kommentar   |  Etiketter: , , , , , , , | Sparad iDiabetes, Vardag

19 juli, 2015

En oförglömlig triathlonsprint!

Av challengediabetesblog

Idag har vi haft en heeeeelt fantastisk dag. Vår 9 åriga son Noah har tävlat sin första triathlonsprint. 400m simning, 20km cykel och 5km löpning.  Han va helt fantastisk!!! 

Noah har varit med i våra lokala tidningar Värmlands Folkblad och NWT  de senast dagarna eftersom han är så ung och tävlar en triatlohn sprint. 

    

(Tack Henrik Hjalmarsson för tidningsbilderna)

De flesta tycker att det är kul och beundransvärt men en och annan tycker att det är en dålig idé och kanske tror att vi pushar Noah att tävla men så är inte fallet. 

Den här dagen har varit Noahs dröm i snart ett år! Förra sommaren  när han va med och tittade på triathlontävlingen ”Görslitet” på Skutberget bestämde han sig för att han också ville va med och tävla i sommar. En duktig kille som heter Thim va med i Görslitet och kom först upp ur vattnet efter simsträckan. Noah va så imponerad och beslutsam att klara av en sprint han också. Han har tränat simning, löpning och cykel på sin ihopsparade lilla racer. Han har verkligen varit imponerande målinriktad med träningen och idag var det äntligen dax! 

Jag och Noah vid simstarten på Karlstad Triathlon

Simningen va klart tuffast. Vi hade övat på att simma ryggsim om det blev jobbigt att crawla. Som vanligt blev det hetsigt i starten och Noah tog till ryggsim och drog iväg för långt höger ut från bojen med full fart. Det va svårt att se bojarna när hela vattnet rörde sig i blåsten så vi måste ha simmat en bra bit mer än 400m när vi kom upp ur vattnet. 

Barn verkar inte ha minsta känningar av trötta ben som känns som ”stockar” efter varken simning eller cyklingen. Noah drog lätt i från mig vid byte till cykel och löpning.

Noah va snabb in till T1, växling till cykel

Cykelsträckan på två varv va riktigt blåsig ut mot vändpunkten och skön medvind hemåt. Noah hade härliga skrikande supportrar efter vägen som gav honom massor av energi och han körde in flera platser. 

Jag och Noah påväg in till växling från cykel till löpning (foto Rose Marie Zetterberg)

Sen va det dags för Noahs favoritgren löpning. Han har ett skönt lätt löpsteg och höll en jämn fart trots att han va trött. En grupp barn hejade och skrek ”Noah du är bäst”  det värmde i hjärtat att se och Noah blev så glad för alla peppande rop. Sista 300 metrarna la han oväntat i en spurt och skulle hänga av sin mamma 😊 Jag kan ärligt säga att det inte fanns en chans att hänga på honom.

Segergest med all rätt

Fantastiska 9 åriga Noah genomförde en sprintdiatans i triathlon på tiden 1.34!!!! Det va magiskt kul att få va med när Noah tävlade. Efteråt sa han att det va det skojigaste han varit med om.. Skojigare än julafton 😃

  
 

 

Målintervju av triathlonproffset K-J Danielsson

 
  
Tack för en fin tävling av arrangörerna Camilla & Pär och ALLA snälla som hejjat på oss ❤️ 

Noahs dröm gick i uppfyllelse idag!

PS Mitt blodsocker skötte sig som tur va perfekt med lite glukostabletter under vägen. Start 6,7 mål 5,4 👌

1 kommentar   |  Etiketter: , , , , | Sparad iTävling

8 juli, 2015

Jag är med cykel igen Jippiieee!!!

Av challengediabetesblog

Det där med att hitta rätt cykel, en snygg, snabb och framförallt bekväm cykel, har varit himlans jobbigt och tagit upp mycket tid och energi i veckor men efter idag är jag övertygad om att letandet är över och träningen mot mitt mål kan fortsätta 😃Äääääääääääntligen!  Tack Andre på Pcyklopat.se för service, råd och supporten ❤️

Jag är helt såld på min Merckx Mourenx 69 ✨ döpt efter cykellegenden Eddy Merckx med 525 vunna lopp! 1969 vann han Tour de France sträckan från Luchon till Mourenx med 8 minuter!!! Hans största seger enligt honom själv.

 

Ja jisses det va skillnad i känslan att cykla tyckte jag! 

Premiärturen blev på Värmlandsseriens GP lopp i Arvika. En 2,6 km lång varvbana som vi körde 10 varv på. Annorlunda och där med svårt att veta hur man ska ta hänsyn till diabetesen. Det är omöjligt att hinna tillföra kolhydrater under cykelloppet så blodsockret måste hålla sig bra för att orka köra för fullt. Blodsockret va 9,1 vid incheckningen så jag tog 1 enhet extra, ångrade mig lite och drack lite juice. Startade med 8,3 mmol/L i blodsocker. Lite högt för att kunna prestera optimalt.

Det är lite läskigt att svänga runt konerna i hög fart och utan att bromsa för mycket.  Svängarna börjar yviga men brukar bli bättre och tightare för varje varv. Med min Mourenx va det ännu roligare och så mycket lättare att svänga tight. Tjohoo! 

Blodsockret höll sig jämnt hela loppet och i mål 7,6  Det är när man gör sånt man inte är van att göra som jag tycker att det är svårast att ha diabetes eftersom man inte är förberedd på hur blodsockret reagerar. 

I spurten på motvindsrakan kände jag att jag satt perfekt på cykeln, hon är stabil och all kraft går ner i pedalerna. Ska bli spännande att testa ”Morran” uppför också 😍

 

Jag och klubbkompisen Carina innan start

 
  


   
 

Visst ser det roligt ut? GP är nog det skojigaste lopp jag vet på cykel! Speciellt nu när tighta svängar är lättare ❤️

 

 

   

5 kommentarer   |  Etiketter: , , , , , | Sparad iOkategoriserade

1 juli, 2015

Livsviktigheter

Av challengediabetesblog

CGM (kontinuerlig blodsockermätning via en knapp som jag har på armen) är definitivt hjälpen som behövs för att kunna hantera  Diabetes typ 1 på bästa sätt!!!

Jag vet inte hur jag ska klara mig utan någonsin igen???!  Varje gång knappen slutar att fungera känner jag mig sååå vilsen. Att jag har ett litet kontrollbehov spelar säkert in 😜 

En CGM har garanti för att fungera 1 vecka men jag brukar byta efter två veckor eftersom den oftast börjar mäta felaktigt först då. Idag råkade min CGM på armen olyckligt trilla av när jag skulle kramas med min son.. Den hade snart suttit 1 vecka och tejpen som håller knappen på plats behövs oftast tejpas extra då. Det hade jag inte hunnit gjort än 😥Hemska tanke att inte veta åt vilket håll blodsockret svänger och kunna parera med mat och insulin.

Genom att ställ in vilka målvärden jag vill ha varnar min insulinpump genom pip och vibrationer då blodsockret stiger över eller sjunker under bestämda värden. Idealet är att lyckas hålla blodsockret inom gränsvärdena 4.4 -8,9 Eftersom mätningen är ca 20 minuter fördröjd mot realtid hinner man då mota både för högt och för lågt blodsocker 😃

Jag har haft en infektion och lite halsont några dagar så då har mitt blodsocker varit högre än normalt även om jag försökt fixa genom att höja min insulindos.  Då försöker jag tillåta mig lite högre blodsockersvärden genom att höja det övre gränsvärdet så att jag kan få sova ut på natten utan en pipande varnande pump. Sömn är ju minst lika viktigt för att bli frisk. När blodsockret sjunker till normala värden igen vet man att man snart är bättre. Så skönt att se!

  

För er som vill sätta sig in i hur det är att leva med diabetes i ett dygn kan jag tipsa om en sms tjänst som en diabetesvän upplyste mig om. Smsa DIABETES till 71515 och testa… 

VIll varna er om att det inte bara är mat, insulin och träning som påverkar blodsockret. Stress, värk och humöret är andra detaljer som får det att svänga…

  

Min nyfunna kärlek för yoga har haft en bra inverkan på blodsockret. Jag yogar 30 minuter varje morgon och är imponerad av resultatet. Stabilare blodsocker hela dagen och den härliga känslan av att bli mjukare, smidigare och starkare i kroppen för varje dag!

Idag testade jag och barnen Power yoga vid vattnet. Duktiga instruktören Lisa körde ett tufft pass för oss och stela klubbkamrater som tävlat VM i triathlon i helgen. Yogan va både avkoppling och hård träning idag. 

Det glädjer mig så att jag, som verkligen har varit världens stelaste sedan jag va liten, helt plötsligt får känna på hur det är att va riktigt smidig. Känner för att ringa upp mina gamla barndomskompisar och berätta 😊✌️

   

  

 

Eftersom jag inte har någon cykel just nu, förutom den förstora racern som ger mig ryggont, så blir det mycket annan träning och mer yoga. Jag försöker att inte löpträna mer än två gånger i veckan medan jag vänjer mig vid längre löpturer. Igår sprang jag 15km utan att känna av värk i hälen under hela turen!!! Tjipptjolahoooo👌 Det är först när jag tar av skorna som jag får ont.

Nu blir det sängen innan jag ska studsa upp igen och ge mig själv den bästa starten på dagen!!!! ☀️

2 kommentarer   |  Etiketter: , , , , | Sparad iDiabetes, Vardag

21 juni, 2015

Yoga och lite vardagslyx

Av challengediabetesblog

Jag har verkligen saknat det den där perfekta starten på dagen sedan jag va i Grekland och körde morgonyoga. Det blir lätt stressigt och jag är trots sommarljuset jätte morgontrött. Kanske svårt att få till det med tid när det inte är semester men den här veckan har jag testat morgonyoga här hemma. 

Ni som är diabetiker vet att det underlättar för resten av dagen om man startar på ett bra blodsockervärde. Yoga verkar stabilisera blodsockret och jag behöver inte äta innan eller ändra någon insulindos.

Min gulliga vän och kroppsterapeut Lotti (Lugnetsmassage) har gett mig yoga guidning i början av veckan😃 Vi träffades vid Kroppkärrsjön både i måndags och tisdags. Så skön start på dagen och efter morgonyogan unnade vi oss lyxig hotellfrukost. En riktig energiboost! Tack Lotti ❤️

 
Många blir som jag jätterastlösa första gången de testar yoga. Jag kommer ihåg att jag tänkte ” När sätter det igång? När blir man svettig? Är det här träning??!! ” Det är för många svårt att ge yoga en ärlig chans från början så man måste nog  ge det några gånger. Yoga måste ju va ett fantastiskt kompliment till de som tränar mycket och för de som vill börja träna och stärka upp kroppen. Oj va jobbigt det kan va! Och framförallt är det perfekt när man är stel och har en stressig period. Att yoga och tillåta sig att andas rätt ger hopp och sköna signaler till kroppen! Som en ”re-start” knapp!!!
För att komma igång tror jag att man behöver ha lättillgänglig yoga så det inte känns omständigt. 

Jag har googlat, letat och testat en bra nybörjar app ”Pocket Yoga” så ladda hem och testa några gånger så får ni se om det är något för er 😃 Appen har både musik, guidning och bra bilder med text till övningarna. Perfekt utomhus på semestern innan frukost för att få den rätta känslan. Enda som behövs är ett mjukt underlag typ yogamatta eller filt i gräset.  

  

Den här posen är min absoluta favorit just nu

 

Hoppas ni alla haft en fin midsommarhelg! 

Solen börjar äntligen lysa mer och mer och semestrar närmar sig. Wiiiiiiiihooooo!!!

  

För mig är det bara en cykel som saknas… Det är svårare än man trott att hitta den rätta följeslagaren till framtida äventyr ☺️ 

Ha en fin söndag!!! ☀️☀️☀️

Lämna en kommentar   |  Etiketter: , , , , | Sparad iVardag

14 juni, 2015

Jag KAN springa igen

Av challengediabetesblog

Idag va det Karlstads stadslopp i ett fint, lagom varmt och lite molnigt löpväder. Jag va och hejade på alla duktiga I2if triathlonbarn som jag tränar och fina klubbkompisar. Blev så ruskigt sugen på att också kunna springa.. 

Jag fick problem med hälsporren för 18 månader sedan och det har sedan skidsäsongen i år blivit värre på vänster fot. Jag har aldrig tränat mindre del löpning än jag gör nu och det längsta jag sprungit i år är 7,5km när jag haft löpcoachning med en kund. Jag hade mina nya Salmingskor på med inlägg som avlastar min onda häl och jag kände ingen smärta alls när jag sprang mellan start och mål för att hejja på så många av barnen jag hann. 

Barnen 7-13 år sprang 1,5 km runt Sundsta tjärn åldersvis med 20 minuters mellanrum ( pojkar och flickor för sig) så vi hann inte få någon gruppbild på allihop. Jag är så stolt och glad över deras insatser och kämparglöd. Det är såååå kul att se dem tävla! 

 

  

Min äldsta son Noah kom två i sin åldersklass på 4.37 ( totalt 7a, 7-13 år) och den lille Elton som egentligen är ett år för liten sprang under 6 minuter!

 
Blodsockret låg bra idag trots en rejäl urladdning av energi igår. När vi åt lunch på Mc Donalds i närheten 30 minuter innan starten på stadsloppet, bestämde jag mig för att se om jag hann efteranmäla mig och med ca 4 minuter till start och 8,7 i blodsocker fick jag mitt startnummer 😃 

Jag va lite stel i benen efter gårdagens tuffa cykelintervaller men kände mig lite överkaxig eftersom det gick bra på Siljan runt med mycket sämre ”uppladdning” 😜  Jag är ett tidsfreak och springer aldrig utan min Garminklocka så jag har koll på puls, tempo och tid så nu kände jag mig naken. Jag höll mig istället bakom 45 minuters ballongen ( en löpare med en stor orange ballong som fungerar som farthållare) men insåg efter några km att det inte skulle funka med mina stumma ben så jag sprang istället i ett behagligt tempo oviss om tempo och tid. Läskigt för ett kontrollfreak som mig 😁 

Vilken härlig stor publik vi har på Karlstads löparfest. I år va det ovanligt mycket glada, peppande människor utmed hela banan. Precis vad jag behövde och jag orkade spurta järnet in i mål på 46 minuter + !!! när jag gladdes åt att den onda hälen inte gav sig till känna. Min bästa stadsloppet tid av de tre sprugna och vid målgång 7,3 i blodsocker. Lycka!!!!✨

  

Efter massor av pussar ska mina skor ska få stå högt på skohyllan ihop med ett nytt par inköpta Salming S1skor som jag ska växla mellan nu eftersom jag numera inte kan gå barfota utan måste ha skor inomhus också. 

  

Ett hett tips till andra med hälsporreproblem kan va att investera i ett par nya löpskor som gör att man springer mer på framfoten, natural running! Kan förhoppningsvis hjälpa er också 😃 

Jag fick en perfekt afterrun och avslutning på en fantastisk dag.. Räkfrossa på båten ”Stella Polaris” i vår vackra skärgård med fina vänner. Kändes supersomrigt! ☀️ Ha en fortsatt trevlig helg allihop! Kram

 

Lämna en kommentar   |  Etiketter: , , , , , | Sparad iBra att veta, Tävling

6 juni, 2015

Sveriges nationaldag och dalahästar

Av challengediabetesblog

Sveriges nationaldag idag och hur kan man fira det bättre än att njuta av Sveriges vackra natur! 

Det verkar vara många som firar på någon av alla skojiga tävlingar och motionslopp som utspelar sig idag.  Vår triathlonklubb har sitt mästerskap och deltävling tre på I2cuppen. De flesta av barn- och ungdomar  jag är med och tränar ska få testa sin första duathlontävling. Där hade man också velat va och hejja på.

Men jag fick en startplats till den slutsålda 47e upplagan av Siljan runt av en vän, som jättetråkigt nog skadat sig i en cykelolycka på Mallorca. Tusen tack Jan!!!! 🌹 Så snällt att tänka på mig! Läk ihop fint nu!

Det är verkligen ett fint cykel-lopp runt sjön Siljan. Många man pratade med hade cyklat många gånger tidigare. Alla som genomför loppet får en specialtillverkad dalahäst och de som cyklat 10, 20 eller 30 gången får en riktigt stor dalahäst. En sån vill jag också ha!

 
Jag satt i bilen upp till Sollerön och försökte tagga till efter alldeles åt skogen för lite sömn den senaste tiden. Oturligt nog vräkte regnet ner men väderprognosen sa duggregn så jag hoppades att det skulle bli bättre, annars hade jag klätt på mig fel för 126km på cykel. När jag hämtade nummerlappen va mitt blodsocker 6,2 -helt perfekt! 😃  Det blev något högre vid start som vanligt eftersom det blir en stress för kroppen  när man står och väntar på att få ge sig iväg. (Bra, då hade jag äntligen taggat till)

Jag kände ingen annan som skulle cykla 120km sträckan så jag blev jätteglad när jag kände igen ansikten och hittade en grupp att cykla med efter några mil. Det verkade som väderprognosen inte stämde.. Regnet fortsatte att ösa ner hela cykelturen och det va kallt åt fingrar och tår trots att det iallafall va runt 10 grader. Ett mycket gott tecken va att min CGM (kontinuerlig blodsockermätning genom en knapp jag har på armen) va knäpptyst. Den vibrerar om blodsockret sjunker under 4,4 och piper om blodsockret stiger över 8,9. Ett helt perfekt hjälpmedel, speciellt idag. Jag behöll min normala basdos insulin och fyllde på med ca 70g kolhydrater/ timmen från sportdryck och gels. 

Vi cyklade förbi söta dala-byar och det fanns mycket att avleda frusna tankar med. Förutom att jag frös kände jag mig glad att sadeln satt ordentligt fast idag 😉 Cykeln funkade bra och jag kände mig ganska stark. De sista tre kilometrarna va stadigt uppför. När jag kom i mål som första dam och (totalt 12a) fick jag min fina första dalahäst och såg att blodsockret varit helt perfekt hela cykelturen. Lycka!!! 

…Och att byta till torra kläder och äta en smarrig hamburgare efteråt är fantastiskt! Det här vill jag göra om i solsken ☀️☀️☀️

   

Min första dalahäst

 

Perfekt blodsocker hela loppet. 8.30-12.24

 

4 kommentarer   |  Etiketter: , , , , , , , , | Sparad iDiabetes, Tävling