Jag är glad för alla mina duktiga vänner i teamet som både presterade bra och höll blodsockret i schack.
Min dag blev inte riktigt som jag tänkt mig men jag känner mig nöjd ändå 🙂
4.00 Jag vaknade på perfekt blodsockervärde, 5.0 vilket ofta brukar ge en föraning om bättre blodsocker resten av dagen också. Natten hade också varit jämn i blodsocker.
Jag hade otur och blev låg efter frukosten. Fortfarande väldigt känslig för insulin efter att jag va sjuk i veckan.
Jag fick stoppa i mig massor av druvsocker och dricka av kolhydratdrycken jag hade i midjebältet för att få upp blodsockret igen.
Vi la ut skidorna vid startfållan och samlades för att gå igenom dagens upplägg igen.
Dr Peter Adolfsson, dietist Stig Mattsson, Erik och Victor från Novonordisk skulle byta våra kolhydratsflaskor på tre ställen efter vägen till Mora.
07.00 Min mage började värka redan i den första långa uppförsbacken men det gick bra uppför tills jag började dricka på andra 800ml flaskan med kolhydrater.
Magen svällde upp som en spärrballong och det blev kämpigare och kämpigare att framför allt staka och ta sig framåt.
Vid vår sista kontroll fick jag säga till Peter och Stig att jag inte kunde få i mig mer dricka. De såg att jag va dålig så när jag äntligen kom fram till målet i Mora 7 timmar och 11 minuter senare tog Peter i mot mig och jag fick sträcka ut på en brits i en sjukstuga.
Troligen har magen reagerat såhär av sportdrycken för att den va i obalans sen jag va sjuk i veckan.
Jag fick dropp och blev skjutsad till sjukhuset för att kolla upp magen.
De kostade på mig massor av undersökningar, blodprover och cat röntgen på Mora lasarett.
De va rädda att jag fått tarmvred men allt såg bra ut och efter 2 liter sockerdropp blev jag utsläppt och kunde åka tillbaks med Dr Peter och Stig till Sälen 23.00.
Vilket smidigt sätt att återfylla kroppen med kolhydrater. Peter berättade att ett tyskt damlandslag hade återfyllt sina depåer med dropp efter matcher 😉
Jag är efter omständigheterna väldigt nöjd med mitt Vasalopp.
De pratades om att detta kunde ha varit ett av de tuffare loppen på 34 år, säkert bland de blötaste, och hård motvind (12-14m/s) På myrarna va det svårt att hålla stavarna raka.
Blodsockret höll sig jättebra tills jag inte kunde få i mig mer sportdryck.
Jag kan inte säga så mycket om orken eftersom jag hade så ont i magen va det svårt att ta i idag.
”6 timmars skidorna” va helt fantastiska och vallan va mycket bättre än andras och i backarna kunde jag ta mig upp även i slutet om jag koncentrerade på att trycka ner tårna. Bakhalt på flacken dock.
Vi ska ladda ner alla värden från pulsbanden och dubbla CGM som vi har haft på oss innan vi åker hem imorgon. Stig och Peter ska jobba vidare med att utvärdera resultatet av studie ordentligt. Återkommer med resultatet och exakt upplägg.
Det bästa med dagen..
Nu vet jag att jag har pannben!!
Duschen när jag kom hem till stugan 00.00 va inte heller dum 🙂
challengediabetesblog 