Nu går Sälenveckan mot sitt slut.
Åh älskar skidåkning i rätt miljö!!!
Jag tycker nog att en aktiv vintersemester är minst lika kul som sommarsemester även om det varit liiiite för kallt någon dag.
Kallt men otroligt vackert!

Jag har äntligen fått in några skidmil och känner mig skönt nog inte lika stressad för Öppetspår.
Kroppen och blodsockret har vant sig vid skidåkning.
Jag upplever att det är svårare att reglera blodsockret och inte bli ”låg” när man börjar träna eller återupptar sporter man inte tränat på ett tag.
Efter fm långpass fick jag tillslut till ett jämnare blodsocker ( se CGM bild)

Jag har en fin målbild i huvudet när jag tränar skidor.
I år ska jag inte gråta av ilska när jag kommer fram till Mora för att jag inte nått mitt mål.

Härom morgonen när jag tränade i Kläppen kände jag att skidåkningen trots allt satt och att det förhoppningsvis funkar att förbättra tiden på öppetspår i år.
Det va nysnö och strävt i spåret.
Efter första varvet på 14km va jag trött och behövde stanna för att stoppa i mig några druvsockertabletter trots att blodsockervärdet va stabilt.

Då ser jag en riktigt vass skidåkare som passerar. Det ser så lätt ut när han ”flyger fram” i spåret.
Jag kunde inte låta bli att hänga på. Det va omöjligt att ta in på honom fast jag åker så fort jag kan. Hur mycket jag än tar i minskar inte avståndet.
Inte förrän efter 10km på toppen efter den längsta backen kommer jag ifatt och skidåkaren kliver ur spåret.

Precis som jag trodde va det inte vilken skidåkare som helst utan Bruno Åvik som varit med i OS Grenoble 1968 och haft topp placeringar i Vasaloppet.
Bruno är 75 år och åker fortfarande skidor som ett proffs. Respekt!
Jag är bekant med Bruno eftersom jag har äran att fått mina skidor vallade av honom inför de öppet spår som jag hittills åkt.

Bruno berättar att när han tränade inför OS fick de bygga upp formen sakta. Han åkte 150 mil med 60% av maxpuls i månader innan de trappade upp träningen. Så träningsfarten jag har är enligt Bruno för hög. På längre pass ska intensiteten va lägre och jag ska lägga in intervaller istället.

Efter att ha pratat en stund va vi tvungna att åka vidare innan vi blev för kalla. Bruno åkte bakom mig och studerade min teknik.
Det är svårt att ha bra teknik när man är trött och då trycker, glider jag inte lika bra.
Jag får beröm för kondis och teknik och några bra träningstips.
Bruno föreslog träningspass utan stavar för bättre teknik, bättre höfter och att stå på en skida i nedförsbackar för att träna balans.
Värdefullt med tips från en person man respekterar och litar på.

Vi pratade vallning och jag berättade hur besviken jag va med förra årets Öppetspår. ”Ja vem hade kunnat tro att det skulle bli så många plusgrader, det fanns inte med på några väderprognoser” sa Bruno som vallade mina skidor för minus grader upp till nollan. Det kan inte va lätt att valla tävlingsskidor, inte ens för ett rutinerat proffs.

Jag kände mig glad och förväntansfull inför kommande träningar och öppetspår när jag lastade in skidorna och startade den igensnöade bilen…
I år blir det definitivt roligare att komma fram till Mora 😀

I går kväll anlände jag till vintervita vackra Sälen tillsammans med min syster och barn.

Nu är det skidmil som gäller att få in, inför Vasaloppet/öppetspår efter en ruskigt skidfattig början av vintern.
Kvällen blev sen och i morse när klockan ringde för första skidpasset va jag allt annat än pigg 😉
Trött men väldigt lycklig, taggad och otroligt förväntansfull inför skidåkning. Jag åt frukost och tog bilen till de närmaste skidspåren nån km från stugan. Det va fortfarande mörkt så jag satte på mig pannlampa och skidspellistan på Spotify.
Spåren täcktes av 6 cm dunig nysnö och det va trögt att komma igång.

Kallt, väldigt kallt ute.
Jag kände hur jag vaknade till när det nöp i kinderna och isade i knäna. OJ!!! -Jag upptäckte att jag glömt att sätta på mig skidbyxorna. Haha! Här åkte jag skidor i 16 minusgrader i bara pyjamas (Eg underställs byxor som jag sovit i )
Snacka om att va morgontrött och desperat efter skidåkning.
Jag bestämde mig för att bita ihop i 10km. Det va slitigt i spåret idag och jag blev varm ganska fort 🙂

Jag hörde på nyheterna att det varit 42,5 minusgrader i Karesuando klockan fyra i natt och det inkommande högtrycket bäddar för nya köldrekord i Sverige.

Hur kallt har det egentligen varit i Sverige?
Följande intressanta temperaturrekord finns listade på Wikipedia;

Många av Nordens temperaturrekord är noterade i Sverige. Sveriges värmerekord är 38,0 ºC i Ultuna 9 juli 1933 och det är även Nordens värmerekord. Sveriges köldrekord är -52,6 ºC i Vuoggatjålme 2 februari 1966 och det är också Nordens köldrekord.
−53 °C uppmättes i Malgovik (nuvarande Vilhelmina) i Lappland den 13 december 1941 på en privat termometer som i efterhand kontrollerades av SMHI. Det ni!

Det räknas bli runt -30 i Sälen i veckan men jag kommer ICKE att klaga på kyla… Bara klä mig bättre 😉

Jul, julmat och semester brukar iallafall för mig medföra att blodsockret är högre. Man unnar sig mer av det goda.
Man önskar ju att det godaste man äter även vore det nyttigaste och bästa för blodsockerkoll.
Finns det mat man kan äta så mycket man vill av?
Är nyttigt gott?

De här råvarorna är nyttiga, innehåller inga eller väldigt lite kolhydrater och borde va fritt fram att frossa i..

Lök och vitlök
Gröna bladgrönsaker
Feta Frön tex solrosfrön
Avokado
Kokosnöt
Nötter ( cashewnötter höjer dock blodsockret om man äter mycket av det)
Örter
Ägg
Smör & ost
Olja (gott med egengjord pesto)

Ingefära och kanel ska va bra för jämnt blodsocker! Jag brukar blanda i kanel i mûslin och ha färsk stekt ingefära i mat och pressad färsk ingefära i smoothie och fruktdrinkar.

Jag upplever en stor positiv skillnad och blodsockret håller sig mer stabilt om man undviker snabba kolhydrater (skippar mjukt bröd, vit pasta och potatis) Jag älskar gott hembakat bröd och scones men äter det bara någon gång på helger numera.

I brist på skidåkning igår sprang jag backträning på löpbandet med vikter på armarna ( viktmanschetter)
Sånna där mjuka som man spänner fast med kardborreband.

Jag har hört att det är hög skaderisk och lätt för fel/överbelastning om man springer med vikter runt anklarna. Man ska va försiktig när man springer med vikter och inte göra det för länge eller ofta men med försiktighet på armarna borde va ok.
Militärer tränar ju med vikter på överkroppen så jag testar jag med och hoppas på mer träning för axlar, armar och bål.

Det känns idag i armarna. Speciellt i ”gäddhänget”
Gott med träningsvärk!!!

Mer snö har kommit ner under natten i Värmland och kylan håller i sig så långt framöver man kan se, om än inte lika kallt som igår. Och nu ska skidspåren i Kallhyttan, Filipstad va klara!!!

Under de 6 år som jag har haft insulinpump har jag aldrig haft problem med hudinfektioner där man sätter fast pumpen på kroppen. Jag kan ärligt säga att jag ofta slarvat med att tvätta insticksstället.
Ibland (ofta på höst och vår) har jag blivit lite överkänslig mot tejpen på infusions settet och tvättat med en tuss ”skinprep” där jag ska sticka mig. Skinprep blir som blir som en hinna och skyddar huden.
Nu kommer jag aldrig slarva mer med att tvätta med spritlapp där jag sticker mig!!!

Tror det hela började med att jag fick ett litet sår på benet som blev rött och svullnade upp. I samma veva började infusionsettet, där man fäster insulinpumpen på kroppen, att klia och när jag bytte insticksstället fick jag en rodnad efteråt.
Jag flyttade insticksstället men det fortsatte att klia. När jag tog bort det gamla infusionsettet rann det ut mycket blod och var.
Det blev en hård kula, stor som ett plommon efteråt. Jag la spritförband på ( inte mer komplicerat än en sprittuss fastsatt med ett plåster över såret)

När jag ringde diabetescentrum tog de allvarligt på problemet eftersom infektionen lätt kan sprida dig så att man inte kan ha insulinpumpen på sig. Jag fick en akuttid och efter att en läkare konstaterat stafylokocker i såren fick jag penicillin utskrivet.
Läkaren tyckte att jag skulle ligga lågt med träningen i 3-5 dagar eftersom man ändå inte får ut något av att träna med en bakterieinfektion i kroppen.

Nu har jag bytt sida för infusions settet och pumpen. Hoppas att infektionen hålls i schack och inte sprider sig!!!
Yes Dr! Lugn träning i några dagar…

Ha en fantastisk helg i snön!
Tjohoo!!!!

Jag försöker fly sveriges absolut tråkigaste, mörka, blåsiga regndagar i november. Den här perioden har jag mest besvär med ledvärk och stelhet.
Det bästa är att den här jobbigaste perioden bara brukar hålla i sig några veckor och sen kommer stabilare väder, roligare tider, snön!!!
Men i år har jag inte lyckats undgå det alls, i år är det novemberväder i januari istället.. Vart ääär snön?
Jag tittar och tittar på härlig snöbilder, tagna långt här i från, som vänner lagt upp på Facebook. Vi är utan snö i Värmland!
Tror aldrig jag sett så många rullskidåkare ute som det är nu. Vi nickar och skickar beklagande blickar när vi möts. Rullskidor i blötan är inge kul men ett måste om man ska fixa Vasaloppet.
Häromdagen va det uppehåll efter flera dagars regn, 9 plusgrader och klubbens nya skidkläderna va tvungen att testats. Då njöt jag av min rullskidstur.

Jag har hittat så bra motivationsmusik att träna till på Spotify ”motivational”
Det går ju inte ens att känna sig lite trött när man hör
300 Violin Orchestra by Jorge Quintero
Grym låt!
Det sägs att det ska bli kallt och snö till helgen 😀
Jag är övertygad om att ingen längtar mer än mig!!!

I går fick jag va med om ett härligt motionslopp. Jag och barnen sprang 3 km för att hjälpa till att samla in pengar till barncancerfonden.
Anmälningsavgiften, som man fick bestämma själv, gick oavkortat till barncancerfonden. Det va så trevligt och massor av folk där, säkert 200 löpare som valde mellan att springa 3 eller 8km.
Barnen va lika entusiastiska som jag till denna fantastiska idé.
Vi hade testat 2,5km dagen innan så att vi visste att 4 åringen klarade av sträckan.
Vi hade övat på att öppna försiktigt, andas och inte bry sig om andra löpare, aldrig stanna och att öka farten på slutet av sträckan om det finns energi kvar.
Det va blött, geggigt och en kuperad bana i skogen i Skattkärr. Barnen kämpade och höll sig till taktiken.
Jag är stolt och glad att de älskade att springa precis som jag gör och att de gladdes åt att få göra det här för cancersjuka barn.
Nu är löparglädjen väckt hos hela familjen!