Månadsarkiv: augusti 2014

Finns det gott sockerfritt godis?

Godis, framförallt plockgodiset är svårt att reglera insulindoser till.
Och det är dessutom svårt att bara äta lite av det😋
Visst det är bäst att skippa godis och försöka att vänja sig vid att äta mindre sött. Det går att bli av med ett sötsug men framförallt för barn med diabetes borde det ju finnas bra alternativ.

Det diskuteras hett om sötningsmedel och om dess negativa effekter. Jag försöker avstå det så långt det är möjligt.

MEN numera finns godis och sötsaker sötat med ”det naturliga” sötningsmedlet Stevia som är en örtväxt.
-Stevian innehåller inga kalorier, är helt naturlig, värmestabil, är inte cancerframkallande, inte
beroendeframkallande och är säker att använda även för diabetiker, då den inte påverkar blodsockret.
Stevia är ungefär 18-45 ggr. sötare än socker.
Stevia finns att köpa i affären både som tabletter till the och kaffe och som pulver till bakning.
Sedan 2012 är steviaextrakt godkänt som livsmedelstillsats inom EU efter många års forskning.
So far so good! 😃
Läs mer om Stevia i länken ovan.

IMG_3362.JPG

När jag tittade runt på Coop senast hittade jag nytt Steviagodis som faktiskt är värt att testa. Det fanns både som chokladbarer, gelégodis och karameller.
Smakar inte precis som vanligt godis men helt ok i många smaker

IMG_3312-0.JPG
På Willys hittade jag de här fruktstängerna som jag haft med mig när jag cyklat istället för energibarer.
De innehåller inget tillsatt socker eller konserveringsmedel men smakar väldigt sött ändå.

IMG_3222.JPG
<a href="http://

Här är två länkar till sockerfritt godis som man kan beställa på nätet eller prenumerera på. Jag har själv inte testat dem än.

Ryfors godislager med bl.a. stevia chokladkakor

Sockerfritt

I sommar har jag ätit mycket kvarg
som jag mixar ner goda bär i, istället för glass och andra efterrätter.
Färsk passionsfrukt i är favoriten!
Det finns även kvarg som är smaksatt.

IMG_3363.JPG

Tipsa mig gärna om ni hittat nått bra sockerfritt godis eller om ni har något bra recept 👍

IMG_2583.JPG


Ögonbottenfotografering

I veckan har jag varit på ”ögonbottenfotografering”
Ögonbottenfotografering betyder att näthinnan och synnerven i ögats bakre del fotograferas.
Det gör man för att dokumentera sjukdomar och för att kunna följa upp eventuella förändringar över tid.

Vi diabetiker får gå på undersökning åtminstone vart annat år för att kolla efter förändringar i ögats näthinna, så kallad diabetesretinopati.
Till en början är förändringar i ögat helt symptomfria. Det är därför viktigt att du som har diabetes undersöker näthinnan regelbundet genom ögonbottenfotografering.
På sikt kan förändringar på näthinnan leda till försämrad syn och i vissa fall blindhet.
Jag har de sista åren fått ”måttliga förändringar” på näthinnan och får nu gå på kontroller varje år för att se att det inte blir värre.

Jag fick diabetes 1989 och på den tiden va ögonbottenfotografering rysligt jobbiga. Dropparna man får i ögat innan fotograferingen, som gör att pupillen vidgas, sved hemskt och man hade svårt att se och va i ljus i ett dygn efteråt. Man fick ha solglasögon på sig för att orka titta.
Nuförtiden är det inte alls så plågsamt. Dropparna är mildare och redan efter några timmar börjar ögonen fungera normalt igen. Man kan dock se lite suddigt och bör inte köra bil förrän synen är som vanligt.

IMG_3211.JPG

IMG_3210.JPG

Så här går det till
Innan fotograferingen får man droppar i ögat som gör att pupillen öppnar sig och blir större.
Efter cirka en halvtimme, eller när pupillerna är tillräckligt stora, kan sjuksköterskan fotografera din ögonbotten.

Fotografering av ögonbotten gör absolut inte ont.
Vid fotograferingen får du vila hakan mot ett stöd och trycka pannan mot kamerans pannband. Sjuksköterskan riktar in ljuset i puillöppningen och du får titta åt flera olika håll medan han eller hon fotograferar din ögonbotten.
Fotograferingen sker med digitalkamera och blixt.

Näthinnan
Ögats insida är klädd med en tunn hinna som kallas för näthinnan. Den består av miljontals synceller och fungerar som en slags film som fångar upp det vi ser. Syncellerna omvandlar därefter bilden till elektriska signaler som skickas till hjärnan där bilden återskapas. Förändringar i näthinnan påverkar ögats förmåga att återge synintryck.

Orsak till förändringar på näthinnan
Näthinnan består utöver synceller även av ett stort antal små blodkärl (kapillärer). Vid diabetes förändras de små blodkärlen. De höjda blodsockervärdena leder till störningar i ämnesomsättningen som gör att kärlväggarna försvagas och det uppstår små utbuktningar på blodkärlen. I vissa fall kan utbuktningarna brista och börja läcka ut olika blodprodukter.

I ett senare skede kan de små blodkärlen täppas till och då uppstår små mikroinfarkter. Detta leder till att blodflödet försämras och till syrebrist i näthinnan. Näthinnan försöker kompensera detta genom utsöndring av olika ämnen som stimulerar bildandet av nya blodkärl. Problemet är att de nybildade blodkärlen är svaga och lätt brister. Då uppstår blödningar i glaskroppen eller framför näthinnan som leder till en hastig synnedsättning.

Riskfaktorer
Det finns några faktorer som vi vet påverkar förändringarnas hastighet och intensitet. De viktigaste riskfaktorerna är:

*Hur länge någon har haft diabetes
*Otillfredsställande inställningar av blodsockervärdet
*Högt blodtryck
*Avvikande blodfettsvärden
*Hormonella omställningar

Va rädd om dig! ❤️
Om ni är diabetiker och inte går på regelbundna kontroller, minst vart annat år, så be genast er läkare om remiss för ögonbottenfotografering!

IMG_3317.JPG
Källa: St Eriks Ögonsjukhus
http://www.sankterik.se
Ögonhuset i Haga, Karlstad


Simma och jobba med rädslor

Igår va det somrigt väder igen och 21,6 grader i vattnet..
Det kunde inte passa bättre att ta en lång simtur och jobba med min vattenrädsla.

Jag har simmat mycket i sommar men bara korta sträckor och oftast i viken utanför där jag känner mig trygg. Det funkar äntligen bra nu så det är dax att avancera kampen mot vattenrädslan.
Camilla, min träningskompis som också varit vattenrädd gjorde Ironman i Kalmar igår, så stark! 💪
Det finns hopp för mig med! 😃

IMG_3197.JPG

Vi åkte ut med båten till ”Timmeröarna” som ligger utanför Hammarö skärgård.
Jag förberedde mig mentalt hela båtvägen…
Jag skulle simma i EN timme hur obehagligt det än blev och jag skulle försöka analysera vad som händer.

Vattnet va klart och fint. Jag såg mina händer och botten skymtades där jag skulle simma fram och tillbaks mellan två öar. I slutet av den ena ön va det lite motströmt där jag skulle vända.
Det kändes bra när jag hoppade i. Jag kände mig motiverad att ta i tu med mitt problem.

IMG_3141-0.JPG
Jag hade min pulsklocka ”Garmin 910” på mig för att hålla koll på tiden och sträckan.
Det gick segt i början och varje gång som jag fick ta i mer och simma motströms kom den rädda känslan som ett darr i bröstet. Känslan av att ge upp och strunta i att fortsätta simma kändes lockande. Jag försökte peppa mig att ta 10 armtag till och ansträngde mig att blåsa ut luften ordentligt för att kunna ta in ny.
Andades på varje armtag tills den stegrande känslan i bröstet lugnade sig. Jag vilade mig några andetag varje vändning. Efter att ha fått ordning på andningen gick det lättare att simma igen. Jag tittade ofta på klockan och tvingade mig att simma vidare.
Rädslan och paniken kom och försvann med jämna mellanrum men allteftersom jag slutade tänka på farten och såg på klockan att jag närmade mig slutet av timmen kände jag mig tryggare och andades bättre.
Jag såg på klockan efteråt att jag även simmade fortare de sista 10 minuterna.
Vilken otroligt lättnad när jag simmat klart!!!

IMG_3156.JPG

IMG_3163.JPG
Om jag bara visste VAD jag är rädd för..
Jag har fått frågan många gånger men kan inte sätta fingret på vad det är.
Känslan att inte ha kontroll över andningen, mörkret,
ljudet och smaken av sjövatten.
Om jag simmar själv eller med andra har oftast ingen betydelse. Det börjar med att känslan av att va rädd dyker upp och ger dålig andning.
När jag började simma crawl våren 2013 höll jag andan jättelänge när jag simmade. Då fick jag syreskuld och andnöd. Jag vände upp huvudet som man gör för att ta in luft men eftersom jag inte blåst ut den gamla luften kunde jag inte ta in ny luft.
Detta problemet är något som jag märkte återkommer när jag blir stressad eller rädd. Ibland stegras det till panik.

Skönt att utmana sig själv ibland och förhoppningsvis går det lättare och fortare nästa gång jag ska simma..
Hoppas!!! ✊


Blåsor i händerna igen

Idag har jag kört årets första rullskidspass kombinerat med tuffa löpintervaller uppför en backe efter halva passet. Det va min ”skidkompis” Olof som drog med mig på dagens pass. Vi har så kul när vi tränar ihop. Vi ska försöka fortsätta med ett kombipass med rullskidor/stakträning framöver varje vecka.
Det vore ju katten då om jag inte kan slå min tid på Vasaloppet nästa år.

IMG_3099.JPG
Eftersom Olof också har diabetes typ 1 förstår han den ”sega känslan” vid träningsstart idag när jag hade för högt blodsocker.
Jag simmade mina 500m innan vi skulle ses för att få ner blodsockret.
Jag tror man ska undvika tuff träning när man har högt blodsocker. Istället verkar det funka med lugn träning som kroppen är van vid (alternativt en lugn promenad) för att sänka blodsockret till rätt nivå när man ska träna och ta i.

Jag skyller på det höga blodsockret när jag klantigt nog glömde mina handskar hemma. I vanlig ordning har jag blåsor i händerna när ”skidsäsongen” drar igång.
Känslan av att va ”Bambi på hal is” återkommer också när rullskidorna knäpps på 😜
Apro på Bambi..
Idag fick jag testa ett par ”Skyrunners”, hoppstyltor som man kan hoppa 2 meter högt med och springa 30km/h med. Så häftigt!

IMG_3087.JPG

IMG_3078.JPG

IMG_3083.JPG
Efter ett tag tuffade jag till mig och körde dagens lättast backintervaller. Wiiihooo jag flög uppför backen!
Sånna vill jag ha!
Kolla in videoklippet. Med lite mer träning kan man springa och hoppa såhär Powerstriders

Snart är det helg och många av mina fantastiska klubbkamrater ska köra Ironman i Kalmar. Några gör sina premiärlopp och nån gör sin 10e Ironman. Det måste ju va något extra speciellt med dessa tävlingar.
Att ta ut sig maximalt tillsammans med andra lika tokiga 😉
Jag kommer sitta bänkad här hemma och följa er på nätet! Lyllosar!
Hejja hejja I2IF Triathlon!!!!! 💪

Hoppas jag kan boka in min Ironman snart! Idag fick jag iallafall kallelsen jag väntat på till Spirometri (Ett lungfunktionstest)
Ska bli riktigt spännande. Jag har återfått problem med andningen när jag tar i efter att jag gjorde Görslitets ”supersprint”

IMG_3096.JPG
Fortsätter med mina inhalatorer och ser fram emot ”Spirometrin”!
Vilken superkul träningsvecka jag haft och kroppen vill träna och är med på den ökade träningsmängden, så om bara andningen funkar igen…
😃✊


Idag har jag kört en SUPERSPRINT

Jag har haft en tokigt härlig tävlingsdag idag på I2IFs comeback av ”Görslitet”
Underbart kul att kunna tävla igen!!!
Alla ni som funderar på att sätta upp ett mål och anmäla er till nån tävling..
Gör’t!!! Ni kommer inte ångra er.
Den fantastiska känslan att ta ut sig maximalt och korsa mållinjen är oslagbar! Och känslan går att leva på ett bra tag 😃

Idag deltog jag i en ”Supersprint”
400m simning, 20km cykel och 5 km löpning. Det är den kortaste triathlondistansen och här är farten hög. Jag föredrar och tror mig vara bättre på långa distanser där man istället för snabb ska va uthållig.

110 startande på sprintdistansen varav 34 damer och den längre ”Olympisk distans” (1500m simning, 40km cykel och 10km löpning) hade 35 startande. Fantastiskt kul med så många deltagare!

Jag vaknade med lite högt blodsocker 15,4mmol/l
Åt min vanliga frukost men tog lite extra insulin till.
Jag fick ned blodsockret till 11,2 vid incheckning av cykeln och mätte 8,9 vid sista testet innan start.
Mitt målvärde är 6,0mmol/l vid start och då vet jag att jag presterar som bäst.
Jag va så glad att träffa mina träningskompisar igen efter ”sommarlovet”
Vi hade våra nya klubbdräkter på oss och va taggade till tusen.
Här är alla I2IF som körde Supersprint

IMG_3021.JPG
Vattnet va varmt 21 grader varmt så många skippade våtdräkten för att spara tid vid T1 ( byte till cykel)
Jag använde halv våtdräkt för att få lite flythjälp och bättre vattenläge.
Simningen va lite läskig med masstart och min andnöd, men det va ett lugnt vatten och många funktionärer på plats. Jag kom upp ur vattnet i den senare hälften av simmare med en känsla av ”Jag överlevde, nu är det bara det skojiga kvar”

IMG_2977-0.JPG

IMG_2959-0.JPG

IMG_2961-1.JPG
Jag kände mig tung i kroppen när jag sprang ur vattnet och upp för backen till växlingsområdet där jag bytte om för cykelturen.

IMG_2974.JPG
Cykelbanan va fantastisk kul och kuperad med sköna backar som jag ville skrika i av lycka.
Cyklade i kapp min dåliga simning och kände mig stark med den tredje bästa damcykeltiden.

IMG_2965.JPG
Jag snabbade på i T2, växlingsområdet till den avslutande löpning. Struntade i att testa mitt blodsocker och litade på kroppen när jag tog några fler klunkar saft och sprang iväg på mina ”stockar” till ben.
När man tränar triathlon så lägger man in ”brick-pass” ( kombinerad cykel-löpträning) innan tävlingssäsongen för att undvika den här känslan när man går från cykel till att använda helt andra muskler vid löpningen.
Löpbanan va tuff när man va trött med mest uppförsbackar i två varv. Energin fick man av den härligt hejande publiken. Jag kunde inte förmå mig höja farten för att jag va för otränad idag. Kondis är en färskvara och det långa uppehållet sätter spår.
Jag är otroligt nöjd med tävlingen när jag sprang in i mål som 6a med ett blodsocker på 5.8 mmol/liter!!!

IMG_2958.JPG
På eftermiddagen hejade vi på klubbkompisar som tävlade den olympiska distansen. Jag och min familj fick hjälpa till som funktionärer vid målgången. Elton fick hänga medaljerna runt halsen medan vi andra passade på att ta av tidtagningschippet.
Gissa om Elton va glad att få ta emot klubbkompisen Carina som vinnare i damklassen ✌️Starkt och imponerande inför helgens Ironman i Kalmar.
Vilken tävlingsdag! Så många fantastiska tävlande, klubbkompisar och funktionärer det varit idag. Inte ens jag kunde springa fel 😉

IMG_2999.JPG
Andningen och blodsockret funkade bra idag och jag känner mig så taggad att träna igen efter en avkopplande sommar. Ibland behöver man ta en paus och ladda om. Tack min underbara familj och vänner för stöd och pepp idag! ❤️
Ikväll har jag laddat batterierna med en pizza och kommer sikta in mig på nya mål. ( Förlängd bolusdos i två timmar till pizzan funkade perfekt )

IMG_3016.JPG