Ögonbottenfotografering

I veckan har jag varit på ”ögonbottenfotografering”
Ögonbottenfotografering betyder att näthinnan och synnerven i ögats bakre del fotograferas.
Det gör man för att dokumentera sjukdomar och för att kunna följa upp eventuella förändringar över tid.

Vi diabetiker får gå på undersökning åtminstone vart annat år för att kolla efter förändringar i ögats näthinna, så kallad diabetesretinopati.
Till en början är förändringar i ögat helt symptomfria. Det är därför viktigt att du som har diabetes undersöker näthinnan regelbundet genom ögonbottenfotografering.
På sikt kan förändringar på näthinnan leda till försämrad syn och i vissa fall blindhet.
Jag har de sista åren fått ”måttliga förändringar” på näthinnan och får nu gå på kontroller varje år för att se att det inte blir värre.

Jag fick diabetes 1989 och på den tiden va ögonbottenfotografering rysligt jobbiga. Dropparna man får i ögat innan fotograferingen, som gör att pupillen vidgas, sved hemskt och man hade svårt att se och va i ljus i ett dygn efteråt. Man fick ha solglasögon på sig för att orka titta.
Nuförtiden är det inte alls så plågsamt. Dropparna är mildare och redan efter några timmar börjar ögonen fungera normalt igen. Man kan dock se lite suddigt och bör inte köra bil förrän synen är som vanligt.

Så här går det till
Innan fotograferingen får man droppar i ögat som gör att pupillen öppnar sig och blir större.
Efter cirka en halvtimme, eller när pupillerna är tillräckligt stora, kan sjuksköterskan fotografera din ögonbotten.

Fotografering av ögonbotten gör absolut inte ont.
Vid fotograferingen får du vila hakan mot ett stöd och trycka pannan mot kamerans pannband. Sjuksköterskan riktar in ljuset i puillöppningen och du får titta åt flera olika håll medan han eller hon fotograferar din ögonbotten.
Fotograferingen sker med digitalkamera och blixt.

Näthinnan
Ögats insida är klädd med en tunn hinna som kallas för näthinnan. Den består av miljontals synceller och fungerar som en slags film som fångar upp det vi ser. Syncellerna omvandlar därefter bilden till elektriska signaler som skickas till hjärnan där bilden återskapas. Förändringar i näthinnan påverkar ögats förmåga att återge synintryck.

Orsak till förändringar på näthinnan
Näthinnan består utöver synceller även av ett stort antal små blodkärl (kapillärer). Vid diabetes förändras de små blodkärlen. De höjda blodsockervärdena leder till störningar i ämnesomsättningen som gör att kärlväggarna försvagas och det uppstår små utbuktningar på blodkärlen. I vissa fall kan utbuktningarna brista och börja läcka ut olika blodprodukter.

I ett senare skede kan de små blodkärlen täppas till och då uppstår små mikroinfarkter. Detta leder till att blodflödet försämras och till syrebrist i näthinnan. Näthinnan försöker kompensera detta genom utsöndring av olika ämnen som stimulerar bildandet av nya blodkärl. Problemet är att de nybildade blodkärlen är svaga och lätt brister. Då uppstår blödningar i glaskroppen eller framför näthinnan som leder till en hastig synnedsättning.

Riskfaktorer
Det finns några faktorer som vi vet påverkar förändringarnas hastighet och intensitet. De viktigaste riskfaktorerna är:

*Hur länge någon har haft diabetes
*Otillfredsställande inställningar av blodsockervärdet
*Högt blodtryck
*Avvikande blodfettsvärden
*Hormonella omställningar

Va rädd om dig! ❤️
Om ni är diabetiker och inte går på regelbundna kontroller, minst vart annat år, så be genast er läkare om remiss för ögonbottenfotografering!

Källa: St Eriks Ögonsjukhus
http://www.sankterik.se
Ögonhuset i Haga, Karlstad