Värdefulla tips och förväntansfull målgång

Nu går Sälenveckan mot sitt slut.
Åh älskar skidåkning i rätt miljö!!!
Jag tycker nog att en aktiv vintersemester är minst lika kul som sommarsemester även om det varit liiiite för kallt någon dag.
Kallt men otroligt vackert!

Jag har äntligen fått in några skidmil och känner mig skönt nog inte lika stressad för Öppetspår.
Kroppen och blodsockret har vant sig vid skidåkning.
Jag upplever att det är svårare att reglera blodsockret och inte bli ”låg” när man börjar träna eller återupptar sporter man inte tränat på ett tag.
Efter fm långpass fick jag tillslut till ett jämnare blodsocker ( se CGM bild)

Jag har en fin målbild i huvudet när jag tränar skidor.
I år ska jag inte gråta av ilska när jag kommer fram till Mora för att jag inte nått mitt mål.

Härom morgonen när jag tränade i Kläppen kände jag att skidåkningen trots allt satt och att det förhoppningsvis funkar att förbättra tiden på öppetspår i år.
Det va nysnö och strävt i spåret.
Efter första varvet på 14km va jag trött och behövde stanna för att stoppa i mig några druvsockertabletter trots att blodsockervärdet va stabilt.

Då ser jag en riktigt vass skidåkare som passerar. Det ser så lätt ut när han ”flyger fram” i spåret.
Jag kunde inte låta bli att hänga på. Det va omöjligt att ta in på honom fast jag åker så fort jag kan. Hur mycket jag än tar i minskar inte avståndet.
Inte förrän efter 10km på toppen efter den längsta backen kommer jag ifatt och skidåkaren kliver ur spåret.

Precis som jag trodde va det inte vilken skidåkare som helst utan Bruno Åvik som varit med i OS Grenoble 1968 och haft topp placeringar i Vasaloppet.
Bruno är 75 år och åker fortfarande skidor som ett proffs. Respekt!
Jag är bekant med Bruno eftersom jag har äran att fått mina skidor vallade av honom inför de öppet spår som jag hittills åkt.

Bruno berättar att när han tränade inför OS fick de bygga upp formen sakta. Han åkte 150 mil med 60% av maxpuls i månader innan de trappade upp träningen. Så träningsfarten jag har är enligt Bruno för hög. På längre pass ska intensiteten va lägre och jag ska lägga in intervaller istället.

Efter att ha pratat en stund va vi tvungna att åka vidare innan vi blev för kalla. Bruno åkte bakom mig och studerade min teknik.
Det är svårt att ha bra teknik när man är trött och då trycker, glider jag inte lika bra.
Jag får beröm för kondis och teknik och några bra träningstips.
Bruno föreslog träningspass utan stavar för bättre teknik, bättre höfter och att stå på en skida i nedförsbackar för att träna balans.
Värdefullt med tips från en person man respekterar och litar på.

Vi pratade vallning och jag berättade hur besviken jag va med förra årets Öppetspår. ”Ja vem hade kunnat tro att det skulle bli så många plusgrader, det fanns inte med på några väderprognoser” sa Bruno som vallade mina skidor för minus grader upp till nollan. Det kan inte va lätt att valla tävlingsskidor, inte ens för ett rutinerat proffs.

Jag kände mig glad och förväntansfull inför kommande träningar och öppetspår när jag lastade in skidorna och startade den igensnöade bilen…
I år blir det definitivt roligare att komma fram till Mora 😀