Etikettarkiv: träning

”Helvetets eld”

Känslan av att va stark och på topp har likt sommarvädret bytts ut till en helt annan känsla..

Tror allt började förra tisdagen innan ett tempolopp som jag skulle va med på med min nya snabba cykel. Jag hade sett så fram emot att få cykla snabbt på den skojiga ”ramp-liknande” banan. Men jag va så trött och kunde inte tagga till hur jag än försökte.. Olikt mig! 

Blodsockret va högre än normalt så jag misstänkte att en infektion va på intågande.

Det kändes ändå ok under loppet men när jag kom hem kom huvudvärken, jag kände mig febrig och helt slut. Dagarna efteråt kändes huden öm och att ha kläder på kändes obehagligt. Jag skippade bh och hade bara en stor t-shirt på mig när jag kunde. Tur det va soligt och varmare väder då 😉

Jag kände mig inte riktigt sugen på någon annan träning än yoga och lätt cykling så det har jag gjort mest de senaste dagarna- olikt mig.

Jag har fortsatt med morgonyoga hela sommaren fram tills nu, har gjort underverk med min stela kropp

  

Glasspaus i Skived på 71km mysrundan på nya cyklar ”Merckx Mourenx 69” x2

 
Det började bränna och värka i bröstkorgen dagen efter ett styrketräningspass. Jag tänkte att jag måste ha sträckt mig eller fått inflammation i muskelfästet vid revbenen efter många tunga ”kettlebell swing” 

Det blev värre och värre. De tre nedersta revbenen värkte mest och det började göra ont när jag andades. När jag nös trodde jag att jag skulle svimma så jag blev mer och mer säker på att jag fått en fraktur på revbenen. Det börjar ju värka först en vecka efter en revbensfraktur och andra dagen ska va värst. Hur mycket jag än klurade kunde jag bara inte komma på när/var hur jag skadat mig?…

Andra natten med värk va fruktansvärd. Det bränner och hugger i nedre bröstkorgen, sidan och ryggen. Smärtan är så intensiv så jag bara ville skrika rätt ut. 

Jag och hela kroppen minns olidlig smärta som aldrig tar slut.. Bilder och känslor från tiden efter bilolyckan 2001 då varje dag va fylld av värk tills jag åt så mycket mediciner att jag inte kom ihåg något av dagarna. När jag försöker mota paniken genom att andas lugnt upptäcker jag att det är ungefär var tredje andetag som värker mest. Jag är sedan min olycka 2001 väldigt försiktig med tabletter mot värk. Det va riktigt plågsamt att ta sig ur år av morfinbrukande men nu stoppade jag i mig alla värktabletter jag kommer över i medicinskåpet 

…men inga värktabletter hjälper längre. Försöker snyftande ringa till sjukvårdsupplysningen för att få veta HUR jag ska klara mig igenom natten? Det va skönt att höra en röst och jag vet inte riktigt hur damen i luren förstod vad jag sa men ”ta värktabletter och testa is mot revbenen” fick jag till svar och rådet att kontakta vårdcentralen på morgonen. Det va en låååång jobbig väntan till morgonen. Trodde aldrig jag skulle kunna ta mig upp ur sängen igen men konstigt nog lättade värken och jag tog mig iväg för att träffa min läkare på vårdcentralen.
Min husläkare är jättebra och hon lyssnar på vad man säger. Jag hörde själv hur knasiga det lät när jag berättade ”jag tror att jag brutit revbenen men kan inte komma på vad jag gjort.. Det ömmar när jag andas och på nätterna har jag olidlig smärta som gör att man skriker rätt ut.. Inga värktabletter hjälper.. Idag har jag även ont längre upp på bröstkorgen, sidan och mot ryggen. 

När jag tog av mig tröjan för att visa frågade min läkare vad jag gjort på ryggen? ”Jag har nått konstigt eksem som jag smörjer med kortison – det sitter så dumt så det är obehagligt att ha kläder på sig”

Min läkare ringde efter en kollega och de verkade båda överens om vad jag råkat ut för.

”Du har fått Bältros” berättade min läkare. Det förklarar smärtan du berättar om. Det är ett virus som finns i kroppen efter att man fått vattenkoppor.

Jag visste verkligen inget om Bältros eller Hellvetes eld som det också kallas. Det är oftast äldre som drabbas och människor med dåligt immunförsvar. Vi som tränar hårt och mycket låter vårt immunförsvar ligga på gränsen till att brytas ner efter påfrestande pass. Återhämtningen är A och O för att hjälpa immunförsvaret och inte bli sjuk.

Läkaren berättade att det finns bromsmedicin som lindrar och förebygger komplikationer men det måste sättas in inom 72 timmar efter insjuknandet för att ge effekt. Varför hade jag inte uppmärksammat kroppens signaler tidigare?!

Mina utslag va mer än tre dagar gamla. Jag fick morfintabletter och värktablett mot nervsmärtan och jag hoppas hoppas att det kommer hjälpa mig med smärtan för den är outhärdlig nattetid!!!

 

Bältros utslag ser inte mycket ut för världen, sitter oftast på en sida av kroppen och sägs bränna som helvetets eld .

  

… och jag som aldrig mer ville ta till mediciner.. nu skulle jag ta precis vad som helst för att slippa värken!

 
Tredje natten va precis lika jobbig som de första nätterna trots att jag åt min medicin, men jag tycker att dagen idag har varit lite lindrigare från ”huggen” i bröstkorgen. Hoppas de hjälper efter några dagar.

Jag vill gärna komma i kontakt med er som fått Bältros i min ålder. Behöver verkligen få lite tips och svar.

Läkaren kunde inte säga hur lång tid det tar att bli bra.. bara att min ”unga” ålder är till min fördel och förhoppningsvis att jag är vältränad. Hur spelar min diabetes in?

Hur mycket av nervsmärtan försvinner och när? Tar det några veckor? Ett halvår? Flera år? 

Kan man på något sätt få lindring av värken utan mediciner? Förhoppningsvis kan jag träna snart och byta morfin mot endorfiner 😃✊ Längtar!!!

Jag läser allt jag kommer över utan att bli klokare. Det finns mycket att läsa om nervsmärta som komplikation av diabetes. 

Ännu en stark anledning att va extra rädd om sig som diabetiker och göra allt för att ha ett stabilt blodsocker. 

Bra att veta är att man bara kan få vattenkoppor (om man inte har haft det tidigare) av nån som har bältros, inte bältros!!!

http://www.baltrosguiden.se

Jag håller er uppdaterade ❤️

Annonser

Livsviktigheter

CGM (kontinuerlig blodsockermätning via en knapp som jag har på armen) är definitivt hjälpen som behövs för att kunna hantera  Diabetes typ 1 på bästa sätt!!!

Jag vet inte hur jag ska klara mig utan någonsin igen???!  Varje gång knappen slutar att fungera känner jag mig sååå vilsen. Att jag har ett litet kontrollbehov spelar säkert in 😜 

En CGM har garanti för att fungera 1 vecka men jag brukar byta efter två veckor eftersom den oftast börjar mäta felaktigt först då. Idag råkade min CGM på armen olyckligt trilla av när jag skulle kramas med min son.. Den hade snart suttit 1 vecka och tejpen som håller knappen på plats behövs oftast tejpas extra då. Det hade jag inte hunnit gjort än 😥Hemska tanke att inte veta åt vilket håll blodsockret svänger och kunna parera med mat och insulin.

Genom att ställ in vilka målvärden jag vill ha varnar min insulinpump genom pip och vibrationer då blodsockret stiger över eller sjunker under bestämda värden. Idealet är att lyckas hålla blodsockret inom gränsvärdena 4.4 -8,9 Eftersom mätningen är ca 20 minuter fördröjd mot realtid hinner man då mota både för högt och för lågt blodsocker 😃

Jag har haft en infektion och lite halsont några dagar så då har mitt blodsocker varit högre än normalt även om jag försökt fixa genom att höja min insulindos.  Då försöker jag tillåta mig lite högre blodsockersvärden genom att höja det övre gränsvärdet så att jag kan få sova ut på natten utan en pipande varnande pump. Sömn är ju minst lika viktigt för att bli frisk. När blodsockret sjunker till normala värden igen vet man att man snart är bättre. Så skönt att se!

  

För er som vill sätta sig in i hur det är att leva med diabetes i ett dygn kan jag tipsa om en sms tjänst som en diabetesvän upplyste mig om. Smsa DIABETES till 71515 och testa… 

VIll varna er om att det inte bara är mat, insulin och träning som påverkar blodsockret. Stress, värk och humöret är andra detaljer som får det att svänga…

  

Min nyfunna kärlek för yoga har haft en bra inverkan på blodsockret. Jag yogar 30 minuter varje morgon och är imponerad av resultatet. Stabilare blodsocker hela dagen och den härliga känslan av att bli mjukare, smidigare och starkare i kroppen för varje dag!

Idag testade jag och barnen Power yoga vid vattnet. Duktiga instruktören Lisa körde ett tufft pass för oss och stela klubbkamrater som tävlat VM i triathlon i helgen. Yogan va både avkoppling och hård träning idag. 

Det glädjer mig så att jag, som verkligen har varit världens stelaste sedan jag va liten, helt plötsligt får känna på hur det är att va riktigt smidig. Känner för att ringa upp mina gamla barndomskompisar och berätta 😊✌️

   

  

 

Eftersom jag inte har någon cykel just nu, förutom den förstora racern som ger mig ryggont, så blir det mycket annan träning och mer yoga. Jag försöker att inte löpträna mer än två gånger i veckan medan jag vänjer mig vid längre löpturer. Igår sprang jag 15km utan att känna av värk i hälen under hela turen!!! Tjipptjolahoooo👌 Det är först när jag tar av skorna som jag får ont.

Nu blir det sängen innan jag ska studsa upp igen och ge mig själv den bästa starten på dagen!!!! ☀️


Nästa utmaning; Ironman Zûrich med Team Blood Glucose

Dax att ställa siktet på nästa mål 🙂
Ironman Zûrich med ”Team Blood Glucose” söndag 27 juli 2014!!!

En Ironman är fulla distansen på Triathlons tre grenar;
3,8km simning öppetvatten
180km cykel för att avsluta med
46km löpning (en Marathon)

Nu är jag anmäld och klar, tillsammans med Simon Picking och Paul Buchanan. tjohooo!
Hoppas fler i teamet antar utmaningen!

Första delmålet för mig är att förbättra min simteknik och få kontroll på andning, armar och ben i vattnet.
Från mitten av november ska jag börja träna längdskidor inför Vasaloppet/ Öppet spår i februari/mars.
Förhoppningsvis fortsätter jag och gör min andra ”svenska klassiker” 2014, dvs Vasaloppet 90km i februari/mars, Vätternrundan 300km runt Vättern på cykel i juni,
Vansbrosimmet 3km i juli och Lidingöloppet 30km kuperad löpning i september.

Jag är i Ban Phe, Thailand, en av mina tre favoritställen på jorden tillsammans med min familj och fina vänner. Här är det lätt att få till minst två timmar simträning om dagen i den underbara 25 meters poolen utanför huset. Barnen snorklar och leker medan vi vuxna tränar drillar. Några simpass i havet ska också hinnas med och Johannas Tabatapass med core och arm övningar inför skidsäsongen.

Konstigt nog har jag inte behövt höja basdosen med insulin trots att det är runt 35 grader i skuggan. Det är viktigt att byta insulinet i pumpen oftare eftersom insulinet inte håller lika bra när man är i värmen.
FRIO insulinförvaring har varit toppen att ha extrainsulinet i när man reser. Väskorna finns i olika storlekar och håller insulinet kylt även i sån här extrem värme.

Ha det fint så länge ❤

20131029-134759.jpg