Jag KAN springa igen

Idag va det Karlstads stadslopp i ett fint, lagom varmt och lite molnigt löpväder. Jag va och hejade på alla duktiga I2if triathlonbarn som jag tränar och fina klubbkompisar. Blev så ruskigt sugen på att också kunna springa.. 

Jag fick problem med hälsporren för 18 månader sedan och det har sedan skidsäsongen i år blivit värre på vänster fot. Jag har aldrig tränat mindre del löpning än jag gör nu och det längsta jag sprungit i år är 7,5km när jag haft löpcoachning med en kund. Jag hade mina nya Salmingskor på med inlägg som avlastar min onda häl och jag kände ingen smärta alls när jag sprang mellan start och mål för att hejja på så många av barnen jag hann. 

Barnen 7-13 år sprang 1,5 km runt Sundsta tjärn åldersvis med 20 minuters mellanrum ( pojkar och flickor för sig) så vi hann inte få någon gruppbild på allihop. Jag är så stolt och glad över deras insatser och kämparglöd. Det är såååå kul att se dem tävla! 

 

  

Min äldsta son Noah kom två i sin åldersklass på 4.37 ( totalt 7a, 7-13 år) och den lille Elton som egentligen är ett år för liten sprang under 6 minuter!

 
Blodsockret låg bra idag trots en rejäl urladdning av energi igår. När vi åt lunch på Mc Donalds i närheten 30 minuter innan starten på stadsloppet, bestämde jag mig för att se om jag hann efteranmäla mig och med ca 4 minuter till start och 8,7 i blodsocker fick jag mitt startnummer 😃 

Jag va lite stel i benen efter gårdagens tuffa cykelintervaller men kände mig lite överkaxig eftersom det gick bra på Siljan runt med mycket sämre ”uppladdning” 😜  Jag är ett tidsfreak och springer aldrig utan min Garminklocka så jag har koll på puls, tempo och tid så nu kände jag mig naken. Jag höll mig istället bakom 45 minuters ballongen ( en löpare med en stor orange ballong som fungerar som farthållare) men insåg efter några km att det inte skulle funka med mina stumma ben så jag sprang istället i ett behagligt tempo oviss om tempo och tid. Läskigt för ett kontrollfreak som mig 😁 

Vilken härlig stor publik vi har på Karlstads löparfest. I år va det ovanligt mycket glada, peppande människor utmed hela banan. Precis vad jag behövde och jag orkade spurta järnet in i mål på 46 minuter + !!! när jag gladdes åt att den onda hälen inte gav sig till känna. Min bästa stadsloppet tid av de tre sprugna och vid målgång 7,3 i blodsocker. Lycka!!!!✨

  

Efter massor av pussar ska mina skor ska få stå högt på skohyllan ihop med ett nytt par inköpta Salming S1skor som jag ska växla mellan nu eftersom jag numera inte kan gå barfota utan måste ha skor inomhus också. 

  

Ett hett tips till andra med hälsporreproblem kan va att investera i ett par nya löpskor som gör att man springer mer på framfoten, natural running! Kan förhoppningsvis hjälpa er också 😃 

Jag fick en perfekt afterrun och avslutning på en fantastisk dag.. Räkfrossa på båten ”Stella Polaris” i vår vackra skärgård med fina vänner. Kändes supersomrigt! ☀️ Ha en fortsatt trevlig helg allihop! Kram

 

Annonser

Om challengediabetesblog

Diabetiker sen 1989 som älskar långdistansträning och vill ta igen för träning jag missat och inte vågat ta för mig av tidigare på grund av min diabetes. Visa alla inlägg av challengediabetesblog

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: