Jag vet ju att man SKA variera sin träning men vanemänniskor som vi oftast är springer vi gärna samma runda i samma fart. Den här veckan har varit ALLT annat än vanlig träning för mig och OJ så fantastiskt kul det är att träna på nya sätt!
Måndag testade jag styrketräning i grupp. Vintern är ju perfekt att bygga på sin styrka och stärka sina svagheter.
Bål stabilitet ”Core” är ju extra viktigt inför skidsäsongen. I år SKA jag lära mig att staka ordentligt.
Tisdag vilade jag mig och på onsdag var det dax för intervaller igen.
Olof förslog löpintervaller med stavar i ”Bryngfjordsbacken”, en liten slalombacke strax utanför Karlstad.
Det va en härlig känsla att ha med stavarna uppför istället för att åka ner i backen på vintern.
Blodsockret låg på perfekta 6,7 vid start 😀 så ”all in” idag.
Första intervallen trodde jag att hjärtat skulle hoppa ur bröstet på mig och bannade mig själv at vi inte värmde upp ordentligt innan. Nu för tiden fixar jag inte att slarva med uppvärmningen innan ordentlig ansträngning.
Andningen och luftvägarna fungerade perfekt igen. Hurrraaaa!!!!
Ni som följt mig förstår hur frustrerande det varit att ha viljan men inte kunna anstränga sig.
6 gånger sprang vi upp och joggade ner som aktiv vila. Jag ler när jag tänker på vårt första gemensamma intervallpass när Olof, precis som när jag började med intervaller va helt försörd och säkert tänkte att det här är vansinnigt, smärta! men nu.. nu är vi fast och blir starkare och starkare.
Även om det är jobbigt de första gångerna så är det så värt det när man ser en utveckling i orken.
När vi va klara låg blodsockret på 7.6. Precis som jag testat mig fram till tidigare så behöver inte jag minska basinsulinet i pumpen när jag kör intervaller i en timme. Detta är säkert individuellt men många funkar som mig. Pröva er fram och se skillnaden på olika träningspass om ni har diabetes! Träningsdagbok med blodsocker och hur man mår är guld värt!
Jag behöver seriös backträning inför cyklingen uppför Laguna på Phuket i november.
Vart hittar man de största backarna att träna i?
Janne föreslog ”Tossebergsklätten” utanför Sunne.
Där finns den brantaste, asfalterade backen i Norden! PERFEKT!
Vi möttes i Sunne och cyklade därifrån till Tossebergsklätten. Jag hade ingen aning om hur det skulle va att cykla berg igen med mina luftvägar men återigen blev jag positivt överraskad. Inga problem längre!
Testet på mina lungor, lungsperiometrin som jag skulle gjort 9 september är framflyttad till 20 oktober.
20% lutning står det på skyltarna vid foten av backen, 340 höjdmeter på 2 km!
Jag körde upp två gånger. Den andra gången fick jag testa Jannes fina cykel med 28-11 kassett på (vilket ger lättare växlar) Oj vad mycket lättare det gick upp för den sista jobbigaste branten. Ska man köra något kuperat cykellopp är det helt klart en större kassett som gäller men som träning funkade mina 25 taggar toppen.
Sen susade vi tillbaks till Sunne och firade en förträffligt härlig cykeldag med smaskig hamburgare på . Den coola restaurangen mitt ute på vishan va full av folk så vi hade tur som fick ett bord.
Hamburgarna har fått utmärkelsen ”Sveriges godaste hamburgare” och det va de också, gjorda på lokalt, eget malt nötkött. Rekommenderas!!!
LYCKA att kunna träna hårt igen och få känna sig stark!
Blodsockret låg på 6,9 vid start och 10,1 när vi va tillbaks i Sunne. Sportdryck på toppen av Tossebergsklätten och Adrenalin i maxdos höjde sockret så jag fick va snabb att justera med insulin så det inte blev en blodsockerhöjning lik Tossebergsklätten.
Imorgon ska jag upp i ottan och staka mig runt Karlstad på rullskidor igen.
Nästa vecka blir det helt nya löpintervaller i en mosse med påhittiga Olof och letande efter fler härliga cykelbackar i Värmland.
challengediabetesblog 