Wow vilket härligt sommarväder!
Nu finns det inget alls att skylla på för att slippa att träna simning!
Vattnet har perfekt temperatur +17 grader 👍
Våtdräkten passar perfekt.
Det är lättillgänglig träning inte mer än 50m från huset.
Liten följebåt införskaffad.
OCH jag har anmält mig till en triathlontävling i Lyrestad där jag ska simma i Göta kanal 😬
http://www.ifweimer.se/Triathlon-2013.htm

Nu ska det väll börja bli kul i vattnet också!

Idag hade jag tänkt att cykla min favoritrunda igen med sällskap av klubbkompisen Glenn (den här Glenn kommer inte från Göteborg 😉 och sen äntligen inviga nya våtdräkten i Braxen – ett säkert ställe där många i klubben skulle ses.

På väg att bryta mig loss från vardagen utbrister min mamma att min tå inte ser bra ut och propsar på att jag ska ringa vårdcentralen. Det gör jag och får komma på en gång. Infektionsbandage, läkarutlåtande, omplåstring, ny tid på måndag och uppmaning om att hålla såret torrt.
Min första tanke va ” hmm då behöver jag alltså inte simma idag 🙂 ” och jag mådde genast bättre.

Vi fick till ett härligt 45km cykelpass med många av Karlstads backar inräknade.

Jag ska försöka summera veckans träning på söndagar och se om jag kan få till massor av cykeltid.

Det här såret spelar en stor roll framöver, speciellt med tanke på att jag har diabetes.
En infektion är något som verkligen påverkar diabetesen.
Den ger högt blodsocker som är svårt att få bukt med och ger dessutom sämre läkning av sår.
När man har högt blodsocker så känner man sig riktigt hängig, mosig, törstig och energilös.
Om jag med diabetes typ 1, tex får feber, ont i halsen eller är sjuk på annat vis så måste jag höja min basdos insulin med kanske 30% eller mer.
Jag ska förklara diabetes, känningar, högt och lågt blodsockers symtomer framöver.
På måndag hoppas vi att såret ser bättre ut!

Vad passar bättre som bild idag än en på min stackars tå.
Trots att jag försökt snygga till den i instagram och andra bildredigerare blir den inte vackrare och mindre svullen än så här…

Trevlig midsommar! Och speciellt till er som läser min blogg 😉

Jag har inte cyklat landsvägscykel så länge men insåg, efter att ha plågat mig på sadeln som hörde till min första racer, att det inte går att cykla långt om man inte sitter bra HUUUR mycket man än biter ihop!

En killsadel funkar oftast INTE för tjejer!
Tjejer och killar ser som ni vet olika ut.

Jag lånade en mjuk sadel från min brors cykel och den har funkat hittills. Den är stor och tung och platsar inte på Drössiger. Nu ska min bror äntligen få tillbaks sin sadel och jakten på en damsadel man kan cykla långt på har börjat!
Tips tas tacksam emot!!!

Sadel nr 1, Fi’zi:k Vesta K:ium
Testad 65 km idag-
Kändes bra i 7 km sen värre och värre AJ!
(Mer testresultat kommer)

När jag cyklade Vätternrundan 2012 i ösregn och frös som jag aldrig gjort förr blev jag ändå lite biten. Och när jag som bestämt skulle göra mig av med min racer efter avklarad klassiker kunde jag inte utstå tanken att vara utan det nya snabba träningssättet att ta sig har samma förutsättningar som andra träningsälskare.
När jag cyklade Vätternrundan 2012 i ösregn och frös som jag aldrig gjort förr blev jag ändå lite biten. Och när jag som bestämt skulle göra mig av med min racer efter avklarad klassiker kunde jag inte utstå tanken att vara utan det nya träningssättet att snabbt ta sig fram på.

Det är ju inte jättekul att träna cykel på trainer inomhus under vintern men när man lägger undan skidorna, asfalten blottas och solen börjar lysa bara vill man ta ut en racer att få utlopp för vårkänslorna på.

I sommar har jag fått äran att testa en snabbare, lättare och mycket roligare cykel av ”Cyclecomponents”
Vi ska ut på äventyr ihop jag och
Drössiger RRC3!

Efter att ha bytt till en cykel som passar mig bättre är jag helt förälskad i landsvägscykel.
Att susa fram i hög fart och samtidigt träna är bland det bästa jag vet!

NU finns det ingen återvändo!
I morsdagspresent fick jag det jag verkligen behöver..
Allt man behöver för att simma utomhus; våtdräkt, simglasögon, paddlar och fenor.

Jag har verkligen försökt, pressat mig och kämpat för att trivas i vatten.
Vet egentligen inte varför jag känner sånt obehag av vatten och speciellt att doppa huvudet men jag har nog alltid undvikt vatten.
Lite fakta så ni förstår vad jag jobbar med; Jag badar ALDRIG utomhus på sommaren och helst inte inomhus heller. Vi har till vårt förra hus haft en ganska stor pool och under de 9 åren vi bodde där, tror jag att jag badade i poolen tre gånger.
Jag har till och med svårt att duscha när vattnet kommer från taket och jag inte får hålla i slangen.

Under våren har jag jobbat på vattenvana, gått på crawlkurs, varit på simläger och ibland åkt frivilligt (men motvilligt) till badhuset.
Jag har verkligen försökt.. och det känns ibland lite bättre.

Hoppas nu att jag med mer träning och bra utrustning kan nå mitt mål nästa år..
Från vattenrädd till att kunna simma 4000m i havet på Ironman.
Håll tummen!