Annorlunda.. och tomt!
Idag ska jag INTE sätta mig på cykeln och cykla tills det blir kväll. Dagarna i sadeln har varierat från 7 timmar ,den sista dagen till Barcelona, upp till 12 timmar de tuffa backiga dagarna så idag blir det en annorlunda dag.
Dax för hemresa!
Det ska bli underbart att träffa min familj igen ❤
Åh va vi ska kramas!
Medan vi har cyklat så har fokus varit på att klara varje dag på bästa sätt.
Dagarna har handlat om cykling, uppförs backar, nedförs backar, mat, insulin och vänskap så klart.
Hotellrummet på ”Princess Barcelona” va nästintill orört när vi åt en stadig ”brunch” och checkade ut.
Min härliga rumskompis Josefin åkte hem med ett tidigare flyg.
Efter jobbiga avsked va det dax att kliva på flyget till Svedala.
Flygkaptenen berättade att det va 12 grader i Göteborg och det va vackert att se Sverige från luften.
Och vilket fantastiskt välkomnande jag fick när jag äntligen kom hem.
Jag blev så jätteglad, ni är världens absolut bästa familj! ❤
Tusen tack!!!!
Jag la mig trött och lycklig i min egen säng igen.
6.40 på morognen vaknade jag, redo för att cykla.
Det kliar i mina ben och sticker i kroppen som vill iväg.
Senare på dagen började till och med mina händer skaka.. Abstinen!!!
Ms Drössiger ligger isärskruvad i en väska och jag försöker få hjälp att skruva ihop henne igen.. bara för en tur runt kvarteret 😉
challengediabetesblog 
Kommentera