Lyxigt att det fortfarande är snö och mer på gång 😃
Jag är så glad att den lilla glöden av rastlöshet som jag är van att känna av och som gör allt så mycket enklare att ta tag i finns där igen nu. Den bara försvann när jag fick bältros i somras.
Min klubbkompis bästa kompis råkade också ut för bältros ungefär samtidigt och har precis som jag varit obeskrivligt sliten sen dess.. Orken bara tar tvärslut. Man sätter sig i soffan och kan inte för sitt liv förstå hur man ska hitta energin att orka ta sig upp och förflytta sig till sängen. Ibland har jag till och med vaknat med den känslan. När energi stundvis infinner sig och man kan göra något med glädje får man snällt bereda sig på fuel low eller ”soppa torsk” som vi säger i Värmland, efteråt. Och en dag bara vänder det 😃 Hoppas verkligen det gör det snart för din kompis också Kristoffer! ✊
Det bästa med att ha varit rejält dålig är att man uppskattar allt så mycket mer nu. Jag glädjs så mycket mer åt allt som funkar.
Igår tillexempel bestämde jag mig för att ta ett långpass på skidor och se hur mycket den nyfunna orken klarade av. Jag blandade varmt vatten med sportdryck i tre termosar så att jag hade till 4 timmars träning.
Jag siktade på att försöka hålla ett jämnt blodsocker och jämn energi hela träningspasset. Jag stannade och drack sportdryck och kollade mitt blodsocker var 20e minut.
Helt ljuvlig tur där allt faktiskt klaffar
Det kändes lätt trots att jag åkte på de för mjuka träningsskidorna i kuperad terräng (Sisu Forshagas fantastiska spår) precis som Vasaloppet. Trots att jag såg till att åka med en snittpuls under 70% av max kunde jag se att jag skulle kunna slå min bästa tid (6 timmar och 31 minuter) på öppetspår 90km om jag fortsatte. Orken hängde i och blodsockret låg riktigt stabilt hela träningen. Jag hade inga problem med sportdrycken det här passet heller. ”Umara sportsdrink” funkar superbra för mig! Värt att testa för er som inte heller gillar söt smak eller krångliga magar.
Förberedd inför långpass med varm sportdryck.
Jag blev så löjligt nördigt glad och grät lite sista varvet. Efter 45km, ett halvt Vasalopp skulle jag inte haft några problem att fortsätta 45km till. Och ett dygn senare har svackan fortfarande inte inträffat. Tjohoo!!! *glädjetår
Ett tips jag fått av min diabetesläkare Johan Jendle är att ”varva ner” efter träning/ tävling i ca 20 minuter för att slippa den där jobbiga rekylen med högt blodsocker som oftast kommer när passet är klart. Jag mysåkte därför några kilometer till för att det äntligen skulle funka perfekt det här träningspasset.
Mina nyinköpta överdragshandskar är en annan sak jag och mina förfrysa fingrar glädjts åt de senaste dagarna. Otroligt bra att ha grej!
Överdragshandskar från ”Lillsport”
Hoppas att ni också haft en bra helg!!! ❤️
Jag håller tummen, speciellt för er alla som tränar skidor, att snön ligger kvar och solen får skina – det är ju trots allt vinter!
challengediabetesblog 
Kommentera